Sur passion

Jag kan! Gav ett surdegskit till M men blev själv passionerad surdegsbagarinna.

Jag gör samma recept gång på gång, med lite olika resultat. Gott blir det faktiskt varje gång. Så gott att det är värt alla förberedelser och allt grejande. 

Att ha hand om en surdeg är lite som att ha en kär krukväxt eller akvariefiskar. Man måste titta till den, mata den och baka av den. Diska och göra rent. Jag blir glad varje gång jag kikar in i mitt kylskåp och ser den stå på sin bestämda plats. Inte alls för att den är så snygg utan för den påminner mig om att jag kan baka mitt egna nyttiga och skitgoda bröd.

Nya erfarenheter

Sitter i soffan efter en härlig helg med många nya erfarenheter. I morse gräddade jag de surdegsbröd som både jag och Mangan blandat och matat och vikit och jäst. Det är många moment, men shit vad bra de blev. Bäst var också att barnen fullkomligt slukade dem.

Efter lunch åkte jag ner till Varberg för att träffa mina lagkamrater i Westcoast Madness för första gången, det lag som jag ska springa Tough Viking ihop med. Underbart väder och jättekul att inse att jag är med likasinnade: "Ja vi gör burpees här" och "därborta är en perfekt mur för dips". Roligast var när vi alla fyra tog oss över en två meter hög trävägg. Först gick det med lite hjälp och putt, sen klarade jag det helt själv med hjälp av min envishet. Det tråkiga var att när vi skulle springa hem till bilen, sista 500 m så sträckte jag till min vad. Fan! Troligen var det gårdagens långa löptur som påminde mig om att jag kanske skulle vila idag...

Hursomhelst, jag åkte hem och smörjde och lindade hårt. För sedan var det ju dags för Rootcamp. Lite halt och lytt fröken var jag idag, men mina goa deltagare körde hårt som vanligt. Så det blev lite påskgodis efteråt. 

Nu sitter jag alltså här och hoppas på att jag kan träna inför alla roliga utmaningar. Googlar på vadsmärtor och undrar om det är lite överansträngning, "gumvad" en riktig bristning. Hoppas att vila och linda hjälper, så blir det i köp av kompressionsstrumpor i morgon. 

En liten baktanke

Jag älskar bröd. I alla former. Hårda, mjuka, mörka, ljusa, sura och söta. Det finns de som utesluter brödet helt ur kosten och mår bra av det. Inte jag. Jag mår bra av bröd och kan inte alls tänka mig att vara utan något som ger mig så mycket gott. Men jag väljer helst ett hembakat med mycket fullkorn och hela frön eller med surdeg. Fördelen med surdegsbröd är att det har bra påverkan på blodsockret och gör det lättare för oss att ta upp vitaminer och mineraler. Surdeg är också rik på probiotoka vilket är bra för både mage och immunförsvar. Och fullkorn och hela frön mättar bra och håller blodsockret på en jämnare nivå än vitt bröd.

Jag har ju turen att leva med en brödälskande och brödbakande man. Men han bakar inte surdegsbröd. Än. Men i veckan köpte jag honom ett litet kit från det mysiga bageriet Smakfyllt Bröd & Butik. Så nu förväntar jag mig surdegsbröd och jag hjälper gärna till att mata vår egen  lilla surdeg varje vecka så att den fortsätter att vara pigg. Och han som är så trendig och vill göra allt från grunden kommer säkerligen att haka på. Annars får jag göra det själv. Provade för några år sedan när det var som hetast, men med blandade resultat. Smaken var sur och bröden hårda. Säkert nyttiga. Men det ska ju vara gott också.