Hjälp! Alla vet hur viktig sömnen är för att vi ska fungera. För att vi ska kunna tänka klart, vara trevliga, bygga muskler, återhämta oss och för att känna oss som människor och inte som zombies. Inatt gick vi över gränsen för hur mycket sömnkaos en familj får ha. Stora 8-åriga Vilda har de senaste veckorna blivit mörkrädd. Det hör till åldern, så vi har rekapitulerat och låtit henne sova inne hos oss. Jag har snällt sovit i hennes säng. Det var en ok lösning... tills nu. Nu vaknar 5-åriga Leo storasyrrans nattliga strapatser och har upptäckt att det är orättvist. Han vill också sova med oss. Inte i sin säng. Gah!
Det är inte mycket jag begär. Jag behöver inte 8 timmar sammanhängande sömn i egen säng för att fungera. Men att ligga och knö ihop med en gymtande, sparkande torktumlande kamin är mer än vad jag klarar av. Så vad gör man? Jag tar tacksamt emot tips och tricks. Under tiden provar vi med lite mutor eller varför inte kalla det för motivationspresenter. Säger till Vilda att "Varje natt du sover i egen säng får du ett klistermärke. Efter fem klistermärken äter vi glass på Lassemajas" eller något annat motiverande...Efter tio något ännu mer motiverande osv. Detsamma gäller lille mannen. Han sover visserligen bättre än sin storasyrra, men lika bra att ha med båda på tåget. Såklart säger de ja till denna idé i vaket tillstånd. Glass är ju gott.
Vi får se hur det blir med den saken om några timmar. De har en tendens att ändra sig. Precis när jag slumrat in och kanske tillochmed kommit in i min allra goaste sömn... just då kommer hon. Står där vid sängkanten med sina allra ledsnaste hundögon. Tigger om lite närhet. Då gör det ont i mammahjärtat att neka. Att vara rationell. Då lyfter man gärna på täcket. Men inte i natt. För nu är det nog.
Jag bävar. Stålsätter mig för att gå tillbaka med Vilda så många gånger som det behövs. Hon har sin säng, sitt rum. Jag har min. Finns ingen skönare säng. Finns inget hellre jag skulle vilja just nu än att krypa ner i kalla rena lakan och soooova. Så får det bli. Gonatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar