fredag 20 december 2013

Att låta julen komma emellan

Jag har inte slutat blogga. Det är bara Julen som har kommit emellan. Jag vet att barnen älskar den. Och vissa vuxna också.

Och visst finns det saker med julen som är bra. Som att man kanske tänker lite extra på sin ensamma gamla mormor. Som att vi passar på att umgås med människor som vi älskar. Som att baka lussebullar och titta på fantastiska små och stora luciatåg. Som alla tända ljus. Som glögg.

Om det inte hade varit för alla höga förväntningar som aldrig infrias hade jag gillat den mer. Om det inte hade varit så fullkomligt överdådigt med mat och julklappar hade jag kanske tyckt om den.

Alla de senaste jularna har jag gråtit en skvätt. I hemlighet. På morgonen, vid granen när våra barn öppnat sina första klappar och jag inser att det bara kommer fortsätta rulla på. Att vid kvällens slut orkar de inte öppna mer, medan vissa barn inte får någon julklapp alls. Att dagen kommer fortsätta i en mat- och sockerorgie medan vissa familjer får gå till stadsmissionen eller någonannanstans för att få mat och klappar. Att medan vi funderar på hur vi ska hinna med allt och alla innan Kalle, sittter många ensamma med TVn som enda sällskap.

Och så är det detdär med allt fixande. Inför Julen. När alla decemberkvällarna går åt till julfixande inser jag att jag inte hunnit träna. Att jag inte hunnit blogga. Att det inte är som det brukar. Då blir jag lite ilsk. 

Men kanske är det bra. Att komma ur mina rutiner. Både vad gäller mat, träning och vardag. Om jag låter julen få komma emellan och slappna av i att allt inte är som vanligt. Att orättvisorna alltid finns där, men runt jul uppmärksammar vi dem mer för just då blir de tydligare. Om jag accepterar att det är ok att slappa och äta och bara umgås kommer jag nog uppskatta träningen och vardagen när Julen är över... 

Längtar lite ... men nu är det jullov!


Inga kommentarer: