Det är nog detta som har hindrat mig alla dessa år... Köket har helt enkelt inte inbjudit till matlagning utan mest skapat frustration. Tänk er en spis där majoriteten av plattorna bara har två lägen: fullt ös eller inget. En ugn där värmen är så ojämn att man får vända plåten efter halva tiden så att bröden på vänster sida får samma färg som på höger. Och så de förbannade, jävla socklarna. Från Ikea. Ni vet de som ska dölja de fula plastbenen på skåpen men som är så kasst konstruerade att varje gång man ska ta bort dem för att städa, går sönder när man ska trycka tillbaka dem. Och så hänger de där. På sniskan. Så irriterande. Och rätt vad det är när man står där i sitt redan otillfredställande kök, medan barnen skriker och man ska försöka laga något snabbt, gott och nyttigt, får man hela skiten på tån. Fula ord.
Sedan har vi ju vårt sorgebarn: kylskåpet. Ett kombinerad kyl och frys. På tok för liten för en familj på fyra hungriga och matinttresserade. Varje gång man öppnar dörren riskerar man att få något över sig. Som staplats eller tryckts in på bästa möjliga plats. Ingen stor storhandling tillåter den. Inga goda surdegsbrödsbak. Inte ens eget äppelmos har jag kunnat göra och frysa in.
Tills nu. Jag har äntligen tagit första steget till att skapa rätt förutsättningar till att utöva matlagning: en sprillans ny fullstor kyl och frys. Det låter säkert konstigt för många, men jag blir verkligen vardagslycklig när jag öppnar och ser all plats och alla smarta lösningar. Nu återstår bara att fylla den. Med Jennylagat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar