För knappt en vecka sedan var det jag som blev analyserad hos Qualisys. Iförd endast sportbehå, uppvikta löpartights och liten mössa kände jag mig ganska klumpig och fånig där på löpbandet. Men det gick snabbt över. Min nyfikenhet tog överhanden. Med hjälp av ett trettiotal små fasttejpade reflexer på kroppen och kameror med infrarött ljus fångades en massa intressant information om min löpning.
I efterhand fick jag se hur mina kurvor ser ut i förhållande till eliten. Så kul! Jag kunde ha stannat i timmar, och frågat och tittat, men de har ju fler kunder...
Nu väntar jag med spänning på full rapport, analys och rekommendationer på övningar för en bättre och skadefriare löpning.
Det roliga med att låta någon annan analysera sig är att få reda på att man inte alls gör som man själv tror att man gör. Eller att få reda på helt nya saker som man aldrig ens reflekterat över.
Det jag fick med mig direkt är att jag är en klar hällöpare. "Det är inga konstigheter, det är eliten också". Såklart, precis som eliten är jag... eller inte då.
Däremot är jag något framåtlutad, och har armarna för långt framför kroppen. Så jag behöver dra bak armarna lite och räta upp mig. Men det som jag framför allt måste jobba på är att hitta mina sätesmuskler. Då kommer jag med automatik dra med mig överkroppen. Jaha tänker ni. Hur tappar man bort dem då? Jo det är tydligen ingen ovanlighet. Vi sitter ju mest på dem. Många med mig kör på och tränar utfall och benböj och i tron att nu tränar jag rumpan. "Nu blir jag sådar härligt Bootylicious". Men egentligen är det baksida lår som jobbar medan rumpans alla muskler slappar. Tråkigt. Men sant.
Så nu blir det tyngre pass på gymmet med definitivt rumpfokus. Och från och med nu tänker jag på att spänna i varje steg jag tar. Så ser jag konstig ut vet ni vad det är jag gör. Letar.
Destiny's Child – Bootylicious
Destiny's Child – Bootylicious
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar