Intill busshållsplatsen där jag brukar gå på står ett stort kastanjeträd. Och idag blev jag lycklig. Det var inte den fullkomliga kastanjelyckan ännu (ni vet den där när man kan proppa både sina och andras fickor fulla och dekorera och lägga på alla möjliga och omöjliga platser). Men jag hittade en. Höstens första. Med skal och allt.
Jag vet inte riktigt vad det är med kastanjer som får mig att må så bra. Kanske är det den inte helt runda formen. Är det glansen? Eller färgen? Eller så är det påminnelsen om att nu är det höst igen. Att allt börjar om. Rutiner och årstidsmönster. Eller påminnelsen om att det faktiskt nästan inte finns något vackrare ljus eller skönare luft att andas.
Nu har jag tagit ut den ur skalet och lagt min kastanj i fickan. Där kommer den ligga och göra mig glad varje gång jag sticker ner handen och känner det lena men ändå lite skrovliga.
Kastanjesoundtrack
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar